Umeå besök.
Nu fick jag ett samtal att det var omöjligt att lägga min logopedtid samma dag som min kirurgtid, så jag fick ÄNNU en tid den 28. Så istället för att bara åka upp, vara på sjukhuset några timmar, och sen åka hem, så blir det; Buss så att jag är där 06:00 på morgonen den 27 (har tid kl 14), sova över på patienthotellet, tillbaka på sjukhuset, och men LITE tur, så hinner jag med bussen klockan 12. Om inte, så blir det den senare bussen. Och då är man hemma vid 01. SUCK.
Men men, det är sådant som det är. När brukar sjukhuset göra det lättsamt för dom som bor långt ifrån? Men jag är ändå glad, för jag har tur som får göra den här operationen. Jag har tur som har tillgång till ett sådant hängivet läkarteam, som verkligen vill att det ska funka för mej!
Om ni tittar på den här videon så kan ni se hur operationen ungefär kommer att gå till, det som skiljer sej är att överkäken också kommer att flyttas fram lite, samt breddas.
(OBS! Videon innehåller inget blod eller andra anstötliga bilder, så känsliga personer behöver inte varnas =)
Hej, du hade ställt några frågor på min blogg så jag tänkte svara så gott jag kan här :) Jag vet inte redigt hur du menar med vilken typ av breddning jag gjorde. De delade överkäken för att få den att passa mot underkäken efter att den flyttats fram. Jag fick en "brygga" typ plastgom sedan som skulle hålla den på plats eftersom den annars skulle vara instabil. Därutöver hade jag ju tandställning och mängder av gummiband som skulle dra den rätt.
Det jag kan berätta om operationen som jag var helt oförberedd på var hur svullen jag skulle vara efteråt. Om du ger mig din mail kan jag skicka en bild på hur jag såg ut. Det är ganska chockartat att se sig i spegeln först. Det tog lång tid innan jag fick mitt "riktiga utseende". Just den chocken gav mig lite ångest eftersom jag inte trodde att jag någonsin skulle se normal ut igen! Läpparna svullnade också upp fruktansvärt mycket men man har ingen som helst känsel så det gör inte ont. Det var Mats som opererade mig. Sedan had ejag en kirurg till som jag inte minns vad han hette. Mats iallafall e så otroligt duktig och skicklig! Du har ingenting att oroa dig för när det gäller det! Vad som är lite roligt är att min pojkvän som jag träffade flera år efter min operation också har gjort en sådan här operation men han breddade inte käken. Även då var det Mats som opererade. Så jag fick se rehabiliteringen och förloppet innan op från åskådarplats eller vad man ska kalla d efteråt. Men även min pojkvän är nöjd med resultatet. Jag skulle absolut göra om operationen om jag behövde det. Om du har fler frågor är det bara att fråga. Jag hade massa frågor men ingen att dirket ställa dem till. Jag kände bla att jag inte var beredd på just hur det skulle kännas efteråt, men det kan väl ingen förklara heller som inte gått igenom det :) Men jag tappade iallafall känseln och det är ju väldigt jobbigt när man ska äta. Nu fick man ju inte äta fast kost på en månad eller va d va. men jag va utan känsel många månader. Idag har jag känsel förutom när det är kallt. Då tappar jag den. Det tips jag kan ge efter att du vaknat upp (inte direkt utan typ dagen efter) e är att röra på dig trots att d tar emot. Jag mådde fruktansvärt illa men det gjorde inte min pojkvän, han sörplade i sig näringsdryck efter näringsdryck. Jag åt nästan inget men jag tyckte det var bra att gå. Då fick man igång cirkulationen lite mer. Vilket rörigt svar det blev! Men som sagt, det är bara att fråga vad som helst om du vill. Förstår att du är nervös, det var jag med. Men Mats är oerhört duktig så du kan känna dig trygg :)
